Newfoundland: Rasstandard

Standard för Newfoundlandshund

SKKs STANDARDKOMMITTÉ
1995-11-30 e.ä.

URSPRUNGSLAND/HEMLAND:
Kanada/England

ANVÄNDNINGSOMRÅDE:
Sällskapshund.

FCI-KLASSIFIKATION:
Grupp 2; sektion 2.

BAKGRUND/ÄNDAMÅL:
Newfoundlandshunden har en spänande och fantasieggande bakgrund. Man tror att ursprungsbefolkningen på Newfoundland, som var indianer hade hundar. Dessa torde ha varit hundar av polarspetstyp och de blandades sedan upp med europeiska hundar, som kom till Newfoundland med franska och baskiska fiskare. Det var huvudsakligen hundar av mastifftyp och man anser det klarlagt att pyrenéerhund finns med i bakgrunden.
Därtill finns även andra hundraser som medföljt fiskare och handelsskepp destinerade till Newfoundland. Hos den newfoundländska befolkningen användes hundarna till drag, för klövjning och för diverse vattenarbeten.
Som för så många raser var det engelsmännen som engagerade sig i rasens utveckling och omkring år 1850 hade rasens olika typer smält samman till vad vi har i dag.
Newfoundlandshunden är en kraftfull. rörlig och godmodig arbetande hund med en sund anatomi och en ytterligt funktionsduglig päls. Den skall vara kapabel att arbeta hårt på land och i vatten och den skall besitta initiativkraft och ha förmåga att lösa de arbetsuppgifter den stalls inför.

HELHETSINTRYCK:
Newfoundlandshunden skall vara en proportionerligt byggd hund, som imponerar genom sin styrka och energi. Benstommen skall vara helt igenom massiv men ändå inte verka tung eller orörlig.
Rasen skall ge ett ädelt, majestätiskt och kraftfullt intryck.

UPPFÖRANDE/KARAKTÄR:
Storväxt drag- och vattenhund med medfödd livräddningsinstinkt och en tillgiven sällskapshund. Till temperamentet skall den vara utomordentligt mild och foglig.

HUVUD:
Huvudet skall vara brett och massivt med väl utvecklat bakhuvud.

STOP:
Stopet skall inte vara för starkt markerat.

NOS:
Nospartiet skall vara kort, välmejslat och ganska fyrkantigt. Det skall vara täckt av kort, fint hår.

LÄPPAR:
Läpparna skall vara mjuka och väl täcka tänderna.

ÖGON:
Ögonen skall vara små, ganska djupt liggande och sitta ganska brett isär. Färgen skall vara mörkbrun. Blinkhinnan får inte synas.

ÖRON:
Öronen skall vara små och ansatta långt bak i linje med skallens övre plan. De skall ligga tätt intill huvudet och vara täckta av kort hår men utan fransar.

BETT:
Saxbett föredras men tångbett tolereras.

HALS:
Halsen skall vara kraftig och väl ansatt i skulderpartiet.

KROPP:

BRÖST:
Bröstkorgen skall vara djup, ganska bred och ha väl välvda revben.

RYGG:
Ryggen skall vara bred och plan, ländpartiet starkt och muskulöst

SVANS:
Svansen skall vara medellång och nå något nedanför hasleden. Den skall vara ganska tjock och väl täckt av hår men utan fana.
När hunden står still, skall svansen bäras hängande med en lätt böjning av svansspetsen. I rörelse skall svansen bäras något högre och då hunden är upphetsad skall svansen bäras rakt ut med endast en lätt böjning av svansspetsen.

EXTREMITETER:

FRAMBEN:
Frambenen skall vara parallella och mycket muskulösa. Armbågarna skall vara välvinklade och ligga väl an mot kroppen.

TASSAR:
Framtassarna skall vara stora, välformade och försedda med simhud.

BAKBEN:
Bakpartiet skall vara välbyggt och kraftigt. Sporrar skall avlägsnas.

TASSAR:
Baktassar se framtassar.

RÖRELSER:
Fria, lätt rullande rörelser. Då hunden är i rörelse får framtassarna vändas något inåt.

PÄLS:
Dubbelt hårlag.
Pälsen skall vara rak och tät, grov, fet och vattenavstötande. Om man stryker pälsen mothårs, skall den omedelbart återta sitt naturliga läge. Frambenen skall ha rikliga fransar. Kroppen skall ha riklig päls, men pälsen på bröstet får inte bilda krås. Bakbenen har obetydliga fransar.

FÄRG:
Enda tillåtna färger är:
Svart: Matt kolsvart. En liten skiftning av brunt eller vit fläck på bröst, tår och svansspets är tillåtet.
Brun: Kan vara chokladbrun eller brons. Som svart hund i allt utom färgen. Vit fläck på bröst, tår och svansspets är tillåtet.
Vit med svarta tecken: Helst skall huvudet vara svart med vit, smal bläs, jämnt tecknad sadel och svart bakdel, där det svarta fortsätter på svansen.
Vid bedömning skall skönheten hos färgteckningen särskilt beaktas.

STORLEK/VIKT:

MANKHÖJD:
Ungefärlig mankhöjd för hanhund 71 cm
för tik 66 cm

VIKT:
Ungefärlig vikt för hanhund 64- 69 kg
för tik 50 – 54,5 kg

FEL:
Varje avvikelse från standarden är fel och felets art skall bedömas i förhållande till graden av avvikelse.
Muskelfattigt bakställ
Kohasighet
Lösa och utåtvridna tassar
Kroksvans eller svans som bärs ringlad över ryggen är absolut inte önskvärd
På den vit/svarta varianten är svarta hår i det vita är inte önskvärt

TESTIKLAR:
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och normalt belägna i pungen.

FCI 50D 1987-06-24